Stanley Brouwn : Andreas Gedin

in

Stanley Brouwn, Documenta 2002
stanley brouwn befindet sich im moment x fuß entfernt von diesem punkt
at this moment stanley brouwn is at a distance of x feet from this point
en ce moment stanley brouwn se trouve à x pieds de ce point

(stanley brouwn befinner sig i detta ögonblick x fot från denna punkt)Thomas -KOLLA ÖVERS!

Sökandet efter Mr. Brouwn
Det talas om konstnären som en aktör som intar konstscenen. Att synas och att kommunicera från denna scen är konstnärens uppgift. Documentautställningarna i Kassel vart femte år är en konstens olympiad där deltagarna kan sägas ha vunnit bara genom att bli utvalda till att delta. Men en av deltagarnarna i den pågående Documenta 11, konstnären Stanley Brouwn,väljer ovanligt nog att minimera, för att inte säga anonymisera, sitt deltagande. Det publiceras inga personuppgifter om honom i katalogerna och det verk han representeras med utgörs endast av ovanstående trespråkiga katalogtext
Påståendet ovan är både exakt ­det är en logisk utsaga­ och inexakt ­x är en variabel, en okänd storhet. Det ögonblick som omtalas är också en variabel eftersom det utgörs av alla de ögonblick då någon kommer att läsa denna text. Avståndet mellan konstnären och den punkt läsaren befinner sig på i det ögonblick hon läser texten är också okänt. Vi vet inte om Brouwn just nu står och läser denna text över axeln på oss eller om han sitter och dricker gin och tonic i Djakarta. Samtidigt understryker Brouwn att det finns en rumslig och tidsmässig exakt relation mellan honom och läsaren. Det är därför knappast en tillfällighet att Brouwn anger avståndet mellan texten/läsaren och sig själv i ett mänskligt mått ­fot. Han har i andra sammanhang utfört ett flertal verk som bygger på kroppens mått, som till exempel måttenheten ²steg². Steglängden är förstås också en av dessa variabler, ett av dessa ²x².
Katalogläsare som stöter på Brouwns anonymitet blir nyfiken. Den mask av anonymitet han ikläder sig lockar läsaren att ta reda på mer. Det är den som gömmer sig man letar efter.
Ett skäl till att Brouwn uttagits till Documenta 11 ­ som handlar om kolonialism ur olika aspekter ­ kan vara att mätandet är den historiska kolonianismens kärna. Den som lägger land under sig måste kunna mäta upp det. Konsten att mäta, och i förlängningen förmågan att framställa riktiga kartor, är historiskt sett nödvändiga förutsättninmgar för ägandet. I this way brouwn (1960-61) frågade Brouwn olika människor han stötte på på gatan på gatan om vägen till en särskild plats och bad dem rita en vägbeskrivning på en bit papper, som han sedan sparade. I ett annat projekt strödde Brouwn ut pappersark på en trottoar. Arken med de slumpmässiga avtrycken där fotgängarna deltagit ofrivilligt blev ännu ett av Brouwns klassiska och bitvis okända verk. Fotavtrycken är nära besläktade med variabeln x i textverket i Documantakatalogen. Liksom det fotavtryck ärkekolonisatören Robinson Crusoe* fann på stranden är de ett arketypiskt uttryck för mänsklig existens på samma gång som den människa som foten tillhör är okänd, är ett x.

Jag har letat efter Brouwn tidigare och har lyckats finna ut att han är född i Surinam 1935 och bor och verkar i Amsterdam. Han deltog bland annat i Documenta 5, 1972. Han producerar små vita, kvadratiska böcker som anger olika avstånd och mått. Om Stanley Brouwn i stället för att anonymisera sitt delltagande uppgett sin biografi och ställt ut sitt textverk som en bild hade han inte fått den särskilda uppmärksamhet som denna artikel innebär.
Andreas Gedin

*Läs gärna den franske författaren Michel Tourniers mästerliga roman Fredag, som handlar om hur Robinsom lägger ön och Fredag under sig, för att sedan "förfalla", ge sig hän naturen och "det naturliga².
Andreas Gedin